Jag har gett allt jag kan ge.

Jag vet att du har glömt bort mig, det är okej. Jag vet att du ljuger för mig, det är också okej. Det är okej att jag är den sista du vill leva med, det är okej att du har lekt med mina känslor, det är okej att du fortsätter leka med dom. Det är helt okej att du lämnar mig ensam när mörkret faller, när månen stänker silverfärg på mitt fönster. Det är okej. Jag är okej. Du är okej. Jag hoppas att du mår bra nu för vi kommer aldrig att bli något igen. Och trots att jag gråter i skrivande stund måste jag ändå acceptera att vi är slut. Jag har så många känslor som jag inte kan sätta ord på. Varför ljuger du för mig?
Ingenting är okej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0